En ny början

År 2009 var året då allting hände!

Ja... nu har ju just år 2009 bara börjat, men vore det inte underbart om man kan summera ihop året så nästa gång vi firar nyår?
Jag har ett nyårslöfte, jag ska försöka lära mig nya saker och gå ned i vikt, samt försöka göra 2009 till skönhetens år. Året då jag tog hand om mig själv och satte mig själv, min hälsa, och min inre och yttre skönhet i första rummet. Jag ska tänka på mig själv, på lycka, glädje, livets njutningar och det som får mig att må bra.



För att underlätta viktnedgången ska jag ha "godsaker" som jag unnar mig om jag lyckas. Dessa godsaker är bland annat tidningsprenumerationer, tandblekning, en ny frisyr, bio eller teaterbesök osv. Saker jag tycker om helt enkelt. 

Och på denna blogg kommer jag även skriva om allt jag gillar, tycker och känner. Vi kan väl börja åsikterna med att säga att jag tycker FRA-lagen är tragisk och ett steg tillbaka till kalla krigets dagar då åsiktsregistrering var vardagsmat. Det är ett brott emot åsiktsfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet och jag önskar att fler människor protesterade öppet emot denna lag! Vill du lära dig mer om denna lag, vilka som är öppet emot den, och vad den innebär för just DIG i ditt liv, läs mer på: http://stoppafralagen.nu/ Länken öppnas i ett nytt fönster om du klickar.
 



Dessutom har jag bestämt mig för att börja skriva mer igen. Under olika perioder av mitt liv har jag skrivit dagbok. Jag gillar att skriva dagböcker, jag skriver aldrig dagligen, men jag skriver när jag behöver skriva av mig något eller vill skriva ned en dikt jag kommit på. Att sätta sina tankar på papper är bra för kreativiteten och det är kul att kunna gå tillbaka till gamla dagböcker och se vad man skrivit då.



Denna Blogg vill jag hålla lite hemlig, jag vet inte varför och jag kanske ändrar mig angående det, men till en början vill jag vara lite anonym. Det känns säkrare utav någon anledning helt enkelt. Samtidigt tror jag och hoppas jag att om jag inte visar vem jag är behåller jag lite mystik och läsarna av min blogg kanske fäster större vikt vid vad jag skriver än vad de kanske gör annars.  
Men för att ni ska kunna följa hur det går för mig måste ni ju se en bild på vem jag är idag. Så här är två bilder på mig ifrån idag. Helt nytagna, precis som en varm bulle ur ungnen, men lite ändrade för att min anonymitet ska bevaras.  



Jag är en rejäl kvinna född 82 som under årens lopp har dels lagt på mig vikt pga. att jag älskar mat, dels pga. att det har blivit som ett skydd emot kommentarer som "Åh, vad sexig du är!" Som kvinna vill inte jag vara sexig, vad betyder det att vara sexig? Att jag gör dig kåt? Att du kommer runka av med min kropp som fantasi i din hjärna? Jag hoppas inte det, det är inget jag strävar efter. Jag vill vara vacker, smart och möjligen snygg, men aldrig sexig. Sex är något djuriskt och något som idag är mer fult och konstigt med alla avarter (wetsex, swingers, partnerbyten, tidelag osv.) än vackert och en fin kärleksbetygelse mellan två människor, som det en gång var. Därför har jag låtit mig bli skyddad. Jag skyddade mitt inre med min vikt, men jag tror och hoppas att jag är gammal nog för att tåla världen nu. Gör jag inte det vet jag ju vart jag kan gömma mig igen. I min kropp.

Samtidigt känns det tragiskt att göra det när det är så mycket jag kan göra med den som inte andra kan göra. De rullstolsburna, handikappade, förlamade osv. Kroppen är ju ett tempel, guds avbild och något vi måste hedra. Det gör ont i mig när jag ser människor som tex. skär sig i armarna och liknande. Jag tycker det på något sätt är vanhedrande mot deras föräldrar som satt de till livet och till gud på något vis. Jag förstår inte varför de gör det, men samtidigt är jag inte mycket bättre själv. Min kropp mår inte bra av alla extra kilon jag bär på. Jag har fått lite problem med axlarna på jobbet och är livrädd för att få mer problem någon annanstans.

Man tar så mycket här i livet för givet. Rörelse, sina sinnen och livet i sig självt. Jag ska börja vara tacksam. Vara tacksam för att mina lemmar och mina sinnen fungerar som de ska. Och jag ska gå till doktorn och kontrollera mina värden en dag så jag kan se vad jag ska tänka på inför framtiden när det gäller min kropp och hälsa.

Löften ska hållas även om det kan vara svårt ibland så önska mig lycka till!